Spågumman med vänner gör entré i Svenska 1

Denna vecka har jag introducerat lässtrategierna Spågumman, Reportern, Detektiven, Cowboyen och Konstnären för mina elever i Svenska 1.

Först så presenterade jag idén med figurerna, att det var för att synliggöra hur man kan arbeta med en text. Jag talade om att det står i ämnesplanen för Sv 1  "Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text" och i  Eng 5 står det " Strategier för att lyssna och läsa på olika sätt och med olika syften", Detta för att visa att det faktiskt ingår i kursen, om någon nu skulle undra varför.

Jag hade skrivit ut kort på de olika rollerna i färg, vilka jag hämtat på En läsande klass, och eftersom de faktiskt ser ut som de är gjorda för småbarn så talade jag om att de används på lågstadiet. Eleverna skrattade till lite om jag ska vara ärlig, men jag fortsatte med att figurerna inte användes när de gick i lågstadiet och därför får de ta del av dem nu istället. Jag förklarade att en bild på en figur gör att det är mycket lättare att komma ihåg strategierna istället för att bara läsa om dem.

Första lektionen jobbade vi så här:

Eleverna satt i grupper om 4
Korten på figurerna delades ut och varje elev fick en roll. Konstnären fick vila den här gången.
De fick en fjärdedel av Söderbergs novell Pälsen att läsa och bearbeta.
Sedan redovisade de i grupp i följande ordning: cowboy, reporter, detektiv, spågumma.
Under tiden gick jag runt och lyssnade på deras arbete.

Jag upptäckte att inte alla ord slogs upp, att en del frågor som formulerades var irrelevanta för förståelse av texten, så när alla var färdiga beslöt jag mig för att modellera i efterhand. Detta gjorde jag genom att fråga på sådant jag vet är svårt. Jag ställde frågor på ords betydelse och ett par frågor på textens innehåll. När endast två av 18 visste vad häradshövdning, ämbetsåliggande eller medar betyder, påpekade jag vikten av att faktiskt lägga märke till ord. Att de är så vana vid att det räcker att förstå helheten, att de inte lägger märke till ord de inte kan. Men också att om de tagit uppgiften på allvar och verkligen varit reporter och ställt frågor, så hade alla i klassen kunnat dessa ord.

Eleverna fick sedan nästa fjärdedel av novellen, roterade rollerna och arbetade vidare på samma sätt som förut.

Denna gång märkte jag att fler ord slogs upp och fler relevanta frågor ställdes.

Andra lektionen ändrade jag arbetssätt en aning. Denna gång fördelades inte rollerna, utan alla var cowboy, reporter, detektiv och spågumma.  Detta för att det är naturligare för mer vana läsare att faktiskt utföra alla strategierna, medvetet eller omedvetet, på en gång, och inte koncentrera sig på en enda,

Eleverna arbetade färdigt med Pälsen i grupper. Många ord slogs upp och det blev bra samtal och en del elever fick förklarat för sig vad som hände och hur de andra kunde veta det.

Min nästa uppgift var Strindbergs Ett halvt ark papper. 

Tanken var att eleverna skulle arbeta självständigt med denna novell, att de skulle skriva ner allt - sammanfattning, frågor och svar. Spågumman och konstnären tänkte jag återkomma till nästa vecka.

För flertalet elever gick det utmärkt att arbeta självständigt, men för några enstaka var texten aningen svår ("tråkig" var omdömet) och då föreslog jag att de skulle arbeta tillsammans istället. Det fanns ingen anledning att de skulle kämpa ensamma den här gången.

Min planering är att de i grupper ska gå igenom sina anteckningar nästa lektion. För att lära av varandra och för att befästa strategierna. Efter genomgång ska de även få vara Spågummor - Vad händer efter berättelsen är slut? - och min variant av Konstnärer - Skriva egna telefonlistor och sedan redovisa dessa. Vi har redan talat om hur man skapar inre bilder när man läser, och hur man ofta blir besviken när man ser filmatiseringen, så detta blir en variant av en inre bild.